Nyheter 

Vården på bemanning

Det är för bara något år sen jag pratar med en gammal bekant som vid tillfället precis utbildat sig till sjuksköterska i Uppsala. Vi gör som så många andra när dom ses för första gången på många år, och pratar arbete och karriär. Hon berättar att hon precis fått ett tips om ett bemanningsföretag som behöver sjuksköterskor där lönen ska vara den tredubbla till mot vad hon erbjuds på sjukhuset. Det är här, jag får ta del av en spännande värld som kallas för hyrsyrra.

När jag googlar på hyrsjuksköterska får jag upp över 30 000 resultat. Överst på listan hittar jag ett företag som heter Bonliva, som med sin slogan ”Så du är sjuksköterska? Du behövs!”, lockar in mig till en uppsjö av lukrativ information, löneexempel och inte minst uppmaningar om fördelarna att arbeta för ett bemanningsföretag. Företaget beskriver sig självt som bemanningsföretaget för dig som sjuksköterska och fortsätter förklara vikten av sjuksköterskor inom vården och om hur vården utan just sjuksköterskor skulle stanna upp.

Lite längre ned på sidan kan jag läsa en intervju med Elin, en bemanningsjuksköterska som delar med sig av sina erfarenheter och goda råd. Elin pratar gott om livet som bemanningsjuksköterska, eller som hon själv benämner det, hyrsyrra. Hon berättar om fördelar som finns med att arbeta med fria tider, hon berättar om fördelarna med en arbetsgivare som lyssnar på sin anställda och om fördelar med att få en lön som respekterar det jobb du utför. Hon avslutar intervjun med att svara på frågan vad som egentligen är det bästa med att arbeta som hyrsyrra. Chansen att få utvecklas och se nya arbetsplatser nästan varje dag svarar Elin.

Men vad döljer egentligen bakom bemanningsföretagens baksida? Vad finns det för nackdelar med just bemanning inom vården? För visst kan inte allting vara så pass enkelt och bra som både Bonliva och Elin beskriver det? För visst skulle inte då alla sjuksköterskor blir hyrsyrror precis som Elin?

Jag bestämmer mig för att åka till studentstaden Uppsala och till Akademiska sjukhuset. En stad som drar både många sjuksköterskestudenter och sedermera sjuksköterskor. Jag har bestämt tid med en sjuksköterska på urologavdelningen och med en avdelningschef på ortopedmottagningen. Båda med starka åsikter om hur arbetet med bemanning och hyrsyrror egentligen fungerar ute i verkligheten, ifrån professionella hemsidor och glada intervjuer. Det är vid ingång 70A på sjukhuset som jag blir upphämtad av Malin, avdelningschefen på ortopedmottagningen, som glatt men något stressad följer mig upp till konferensrummet på andra våning där vi ska sätta oss. Det är fredagen den 20 december, och trots att kommande julfirande som gör att avdelningen är något lugnare märker jag på Malin att hon fortfarande har mycket att göra innan ledigheten träder in. Jag erbjuds en kopp svart kaffe och vi sätter direkt igång att börja prata om bemanningsvärldens alla olika aspekter och sidor. Jag märker på Malin att hon i grunden inte är positivt inställd till fenomenet, men att hon försöker dölja det så gott det går, i alla fall för mig.

En lugn dag på ortopedmottagningen Akademiska Sjukhuset, Uppsala.

För att förstå problematiken som enligt Malin, bemanningsföretag inom vården eller så kallade hyrsyrror medför, måste man först förstå hur det oftast ser ut på landets sjukhus. Enligt Malin har det skapats ett vakuum där för få människor utbildar sig till sjuksköterskor och där sjukhusen har börjat arbeta mer med ett produktionstänk kring patienter, vilket innebär ett högre flöde av patienter på ett färre antal sjuksköterskor. Det är i detta vakuum som bemanningsföretagen och hyrsyrror ges en möjlighet att verka i, och som enligt Malin väldigt sällan fungerar optimalt. Malin berättar hur hon under 2019 saknat fyra heltidstjänster för sjuksköterskor. Tjänster från början redan varit inplanerade men som av budgetskäl inte kunnat fyllas. Dessa tjänster har sedan tilldelats bemanningsföretagen och sedermera hyrsyrrorna.

Det största problemet med att använda sig av bemanningsföretag är att det skapar en osäkerhet och en otrygghet säger Malin. Dels hos personalen som arbetar i teamet på avdelningarna, men det skapar även en brist i patientsäkerheten som är ytterst viktig i det dagliga arbetet. Patientsäkerheten bygger på rutiner och vissa system som måste fungera och som i sin tur bygger på en trygg och väl fungerande arbetsgrupp. Något som är svårt att uppnå när delar av arbetsgruppen inte fullt ut är inlärda i sjukhusets rutiner och dagliga arbete. Bland annat nämner Malin hur olika sjukhus arbetar med olika journalsystem vilken är en av grunderna i ett att arbeta med patientsäkerhet på avdelningarna. När ny personal i form av bemanningspersonal eller hyrsyrror inte är inlärda i journalsystemet skapar det framförallt ett bristfälligt arbete med patientsäkerheten men även stora klyftor inom arbetsgrupperna. Denna friktion byggs sedan på förklarar av den stora skillnaden i lönesättning. Malin berättar om anställda on haft under åren som valt att börja arbeta inom ett bemanningsföretag och över en natt kunnat tredubbla sina löner. Något som naturligtvis visar sig vara problematiskt då en sjuksköterska anställd av sjukhuset och en sjuksköterska anställd via ett bemanningsföretag utför samma arbete. Det blir även problematiskt med tanke på att den budget Malin fått att arbeta utifrån från början, den budget som inte täckte de fyra heltidsanställningar som krävdes men som nu används för att anställa personal via bemanning, något som enligt Malin kostar ännu mer pengar.

Malin fortsätter med att berätta hur personerna bakom tjänsterna inte är problemet i sig, utan hur hon förstår att man som utbildad sjuksköterska väljer en anställning med större frihet, bättre lön och bättre villkor överlag. Det är systemet som har utvecklats till att just dessa situationer uppstår. Hon menar att det inte går att lägga skulden på personerna bakom rollen som hyrsyrror utan att det först och främst är ett systematiskt fel som åtgärdas på högre plan. Exempelvis nämner Malin ett sätt att arbeta på sjukhuset som man gjorde i hennes tidiga år som sjuksköterska. Då fanns en pool där anställda sjuksköterskor på sjukhusen kunde skriva in sig. Sjuksköterskorna i denna pool roterade sedan på de avdelningar som behövde personal och fick i samband med tjänsten olika utbildningar som gjorde att de inte bara klarade av arbetsuppgifterna på de olika avdelningarna utan att de även skaffade sig specialkompetens. Just detta sättet att arbeta på är något Malin efterfrågar, och något hon tror skulle locka fler sjuksköterskor att ha kvar sin anställning via sjukhusen.

Vi sitter ett tag till och fortsätter prata om fördelarna och nackdelarna att använda bemanningsföretag inom statlig vård, men tvingas efter ett tag avbryta intervjun. Malins telefon ringer och hon lämnar konferensrummet vi suttit i för att återgå till sin normala arbetsdag. Jag sitter kvar ett tag till och dricker upp mitt automatkaffe jag blivit bjuden på innan vi började prata. Jag funderar på hur jag själv skulle ställt mig till att arbeta som hyrsyrra om jag varit utbildad och haft just den karriären. Om bara någon timme ska jag vidare till en annan del av sjukhuset. Jag ska få intervjua Caroline, en sjuksköterska på urologavdelningen. Caroline har sagt upp sin anställning för att om bara två månader hon med börja att arbeta som hyrsyrra.

Emilio Torrejon

Related posts