Nöje och Kultur 

Drömlivet på Tuna Kungsgård

Ett intresse för djur och en dröm om att bo på en gård skulle snart bli verklighet för Ulrika Eriksson, som bara av en ren slump hittade den perfekta gården att arrendera efter att makens familjegård inte var tillgänglig. En gård som blev en start på en ny livsstil som hon nu delar med sin make, deras barn och massor av djur. Jag och min syster åker till Ulrika för att äta lunch, vi blir välkomnade av tre hundar och en glad Ulrika med familj. Hon bjuder på pannkakor innan det är dags för min syster att vara barnvakt medan jag ska få veta mer om gården.

Ulrika Eriksson kommer från början från Östersund och har alltid haft ett stort intresse för djur, men främst för hästar. Intresset var så pass stort att hon utbildade sig till hippolog och läste häst på universitetsnivå. De senaste åren har Ulrika arbetat som stallchef. Hon arbetade först på Valla Ponnyklubb och sedan Smedstad Ridsportcenter i Linköping i totalt sju år. Idag är hon mammaledig 50 procent och arbetar 50 procent med gårdsarbete på Tuna Kungsgård.

Gården

Tuna Kungsgård ligger strax utanför Ekängen i Linköping och har utsikt över den vackra sjön Roxen. Gården är inte vilken vanlig gård som helst utan den är Statens Fastighetsverks gård “så det är egentligen alla skattebetalares gård” säger Ulrika. Det finns fornlämningar från stenåldern och järnåldern och det sägs vara Magnus Ladulås som grundlade gården till kyrkans ägo på 1200-talet. Idag består Tuna av ladugård, magasinsbyggnad, kavaliersflygel, två källare där det har varit ett överbyggnadsslott och en gammal slottsbyggnad som det inte har bott någon i sedan 1700-talet och överstebostället som stod klart på 1890-talet. Det är i överstebostället som Ulrika och hennes familj bott i sedan de flyttade dit 2016.

Överstebostället.

Att få arrendera Tuna var en process som bestod av intervjuer och pappersarbete. “En av våra visioner när vi sökte Tuna var då att ha en gårdsbutik. Så jag tror att det kan vara ett av skälen till att vi hamnade så bra till, för vi ville visa upp gården och nyttja den. Vi hade dessutom idéer för att göra det”. Gården var perfekt för familjen eftersom maken Magnus var uppvuxen på en spannmålsgård och Ulrika själv velat fortsätta arbeta med djur och samtidigt få bo på gård. Lantbruket är den största delen av verksamheten och från de 151 hektar spannmål som finns där producerades ungefär 800 ton förra året. Sedan finns det betesmarker på 30 hektar där fåren går, vilket passar mycket bra då de markerna har höga skyddsvärden och inte är odlingsbara.

Magasinet

När de flyttade till gården 2016 krävdes det lite tid att bo in sig och då hade de för lite får för att starta butiken. Så Magasinet som den kallas, fick vänta och under de åren sålde de bara lådor med lammkött till kunder som hörde av sig och fick komma och hämta lådorna. Tre år efter att ha bott på Tuna kunde de äntligen öppna Magasinet och i sommar har den varit i bruk i två år. När de började få fler lamm kunde Magasinet bli en vidareutveckling på köttlådorna och tack vare att det fanns så mycket betesmarker på gården så behövdes det fler får. Ulrika nämner att det blev svårare att få tag på fler kunder som ville ha en hel låda, då de flesta vill ha lite kotletter för att grilla. Då när gårdsbutiken öppnade sommaren 2019 kunde folk välja mer vilka produkter de skulle köpa. Allt fårkött och skinn är från gårdens egen produktion, sedan säljer de bland annat ullstrumpor från Östersund och strutskött från där de slaktar i butiken. När butiken först öppnade var den bara öppen över sommaren, totalt tre timmar i veckan. Förra året bestämde sig däremot Ulrika för att starta säsongen till påsk för att hon tänkte att många vill ha lamm då och det slutade med att hon hade öppet ända till oktober. Efterfrågan slutade inte där utan ökade när december närmade sig, vilket ledde till beslutet att ha öppet då med. Något som resulterade i den bästa månaden någonsin för butiken och anledningen till det säger Ulrika är för att många köper skinn till jul.

Butiken är egentligen en för liten del för att inbringa en heltidstjänst, men med de olika stödbenen så går det att få en bättre lönsamhet på verksamheten. “Augusti, september och oktober är Magnus ute från 07 till 23 varje dag och jobbar i lantbruket dygnet runt. Det blir en väldigt arbetsintensiv period för då ska allt skördas, harvas och plöjas och sen ska allt sås. Sen planar det ut resten av året medan fåren är mer konstanta med ungefär en timme arbete per dag året runt, så spannmålen tar nog lite mer tid.” Ulrika arbetar med fåren och Magnus med spannmålen men de hjälps också åt vid behov, särskilt under de mest intensiva perioderna. De har inga anställda på Tuna och väljer att återinvestera allt i att bygga upp verksamheten.

“Magasinet är ett ben i verksamheten och de produkterna vi tar in dit producerar fåren, fåren är då en fortlöpande verksamhet som pågår året runt. Då har jag lamning i mars/april, sen föder jag upp lammen på bete i fyra/fem månader och sen slaktar jag på hösten på ett lokalt slakteri. Tanken är att djuren föds på gården, sen att de lämnar den men också kommer tillbaka till butiken och lämnar gården på det sättet. Så att det blir så cirkulärt som möjligt men också så närproducerat som möjligt.”

Fåren på bete.

Ulrika berättar att fåren är gotlandsfår och att de inte är optimala köttdjur eftersom de inte har den snabbaste tillväxten, men då får de skinnen också som blir en merprodukt på lammen vilket är en viktig lönsamhetsaspekt. Sedan syr de tofflor av det skinnet som är av sämre kvalitét. Utöver lantbruket och Magasinet så säljs de gamla tackorna till en restaurang, Ulrika förklarar att tackkött är ganska svårt att sälja för att marknaden är så inmatad i att lammkött är det rätta. Den restaurangen de säljer köttet till har också ett ganska cirkulärt system där de tänker på kretslopp, därför tar de även in de gamla tackorna som de gör produkter av. Det samarbetet passar perfekt eftersom Ulrika inte har någon livsmedelsanläggning och allt kött då kommer till nytta.

Tuna Kungsgård under pandemin

Jag frågar Ulrika om hon tycker att coronapandemin har påverkat hennes verksamhet. Hon svarar “jag vill vara väldigt tydlig med att jag önskar att corona inte fanns, men jag tror att corona var väldigt gynnsam för oss i år med gårdsbutiken för att jag tror att det har gjort att fler har hittat hit eftersom man har varit på hemmaplan. Vi bor dessutom ganska nära ett stort område, så när folk inte har mycket att göra har de cyklat hit och kollat på våra kaniner och samtidigt tagit en glass och då har de hittat oss. Det var likadant nu när vi hade öppet i jul då vi marknadsförde det lite att vi hade extra öppet.” Ulrika berättar att det inte var en julmarknad, men det var många som kom och sa att det var roligt att få åka någonstans. På så sätt tror hon det var positivt för gården att folk har varit hemma och söker efter det som finns lokalt och nära.

Framtiden

Även då det går bra för Ulrika på gården så har hon framtidsplaner som redan är igång. Målet är att utveckla gårdsbutiken genom att försöka hitta rätt produkter att ta in. Ulrika vill hitta ett produktsegment och bygga ut det för att se vad som funkar. Hon har haft kontakt med en lokal keramiker där de ska ta in lite till butiken och eftersom de sålde så bra förra året vill Ulrika utöka antalet får samt hitta en balans i det.

Sist avslutar Ulrika med att berätta om hur det är att leva och arbeta på Tuna Kungsgård. “Det här är ju livet, det är klart att det är ett arbete, men det är också livet. Det är en livsstil. Det är mycket jobb, men det är ett roligt jobb och jag kan inte tänka mig att sitta och titta på tv en kväll. Det kan jag såklart tycka är skönt ibland, men det är mycket roligare att vara ute bland fåren. Jag kan inte tänka mig att inte befinna mig här”. Vi går och tittar hur det går för min syster som precis har fått ett av barnen att somna innan Ulrika visar upp butiken och resten av gården för mig.

Linn Wärme on Email
Linn Wärme
Skribent
Nöje- och kulturskribent på MKV-Nytt: Redaktion 4.

Related posts